Karta privata vägar
Trafikverket region Syd. Telefon: Senast uppdaterad 1 sep Trafikverket sköter det stora vägnätet, medan kommunerna tar hand om vägar och gator inom städer och samhällen.
Sveriges vägar på karta via NVDB
Se hur vi sköter vägarna och vilka entreprenörer som utför arbetet på vägarna där du bor. Var fjärde resa i landet börjar på en enskild väg. De enskilda vägarna är livsnödvändiga för landsbygden, både för boende, besökare och näringsidkare. Vägarna kan förvaltas av samfällighetsföreningar, enskilda markägare, tomtföreningar eller andra organisationer.
Skogsbilvägarna utgör knappt hälften av de enskilda vägarna, ungefär 21 mil. Skogsbruket utnyttjar också många andra enskilda vägar för delar av sina transporter. På samma sätt är många skogsbilvägar tillgängliga för andra utanför skogsbruket. Det kan vara jägare, bärplockare, boende eller andra näringsidkare. Skogsbilvägen låter dem både komma ut i skogen och komma åt allmän väg från skogen. Därför kan skogsbilvägen behöva anpassas efter behoven.
Det är skillnad på en väg som huvudsakligen används för en tillfällig virkestransport och en väg som används dagligen under lång tid. De flesta vägarna i landet är enskilda 43 mil. Foto Mats Hannerz. En allmän väg är en väg där staten eller kommunen är väghållare. Alla övriga vägar är enskilda vägar. En enskild väg kan ägas av en fastighet eller samfällt av flera fastigheter. En enskild väg kan uppbära statsbidrag om den uppfyller vissa villkor, bland annat att den är öppen för allmän trafik.
De allmänna vägarna delas in i bärighetsklasser BK , som ger ett mått på hur tunga fordon de håller för. Bärighetsklassen sätts ofta utifrån de svagaste delarna av en väg, till exempel en bro eller ett vägavsnitt med tjälproblem. Huvuddelen av det allmänna vägnätet omfattas av BK1, som tillåter 64 tons bruttovikt. BK3 är den lägsta klassen med en max bruttovikt på 37,5 ton kan vara lägre beroende på axelavstånd och axeltryck.
Läs mer om reglerna för fordonsvikter på olika bärighetsklasser. I skogsbruket delas vägarna upp i tillgänglighetsklasser när på året vägen är tillgänglig, klass A-D och geometrisk standard klass , som ger ett på mått vilken hastighet man kan färdas på vägen. Den geometriska standarden ersätts nu i snabb takt med SVDB:s indelning efter funktion användning och underhåll. Läs mer. Numera ersätts de gamla måtten på geometrisk standard med funktionella vägklasser i SVDB.
Den nationella vägdatabasen delar in vägarna i 9 klasser, där klass är relevanta för skogsbilvägarna. Klasserna beskriver hur vägen används och underhålls, men ger inte mått på tillgänglighet. Då används fortfarande de gamla klasserna A-D. Läs mer om NVDB. Läs mer om funktionella vägklasser. Trafikverket delar in de enskilda vägarna i kategorier A-F beroende på användning. Kategorierna är underlag för bidrag till drift och underhåll.
Läs mer på Trafikverkets hemsida. Ibland används en indelning i primärvägar huvudvägar, genomfarter, även kallade åtkomstvägar , sekundärvägar uppsamlingsvägar och tertiärvägar. Tertiärvägar är de vägstumpar som går till ett enskilt bestånd. Denna indelning används ofta vid vägnätsplanering. Skogsbilvägar och andra enskilda vägar I Sverige finns ungefär 43 mil enskilda vägar, alltså vägar som inte ägs av stat eller kommun.
Hälften är skogsbilvägar. Det finns många sätt att dela in vägarna i olika klasser.
Navigationssystem i fordon
Var fjärde resa Var fjärde resa i landet börjar på en enskild väg. Hälften är skogsbilvägar Skogsbilvägarna utgör knappt hälften av de enskilda vägarna, ungefär 21 mil. Statliga-kommunala-enskilda vägar De flesta vägarna i landet är enskilda 43 mil. Klassificering av vägar Det finns många sätt att dela in vägar: Enskilda och allmänna vägar En allmän väg är en väg där staten eller kommunen är väghållare.
Bärighetsklasser De allmänna vägarna delas in i bärighetsklasser BK , som ger ett mått på hur tunga fordon de håller för. Skogliga vägklasser I skogsbruket delas vägarna upp i tillgänglighetsklasser när på året vägen är tillgänglig, klass A-D och geometrisk standard klass , som ger ett på mått vilken hastighet man kan färdas på vägen.