Hur blir atomer isotoper
Oavsett hur många elektroner eller neutroner en atom har, definieras grundämnet av dess antal protoner. Det är faktiskt möjligt att ha en atom som bara består av en proton (joniserat väte). Det periodiska systemet är ordnat i ordning efter ökande atomnummer, så antalet protoner är grundämnesnumret. Atomen består av en kärna med protoner positivt laddade och neutroner neutralt laddade. Runt atomkärnan finns elektroner negativt laddade i olika elektronskal.
Antalet protoner bestämmer vilket grundämne det är. Elektronerna i det yttersta elektronskalet valenselektroner bestämmer grundämnets egenskaper.
Vad är isotop?
I det periodiska systemet finns alla grundämnen som är kända idag. Som grundämne, uppställt i periodiska systemet, har det alltid lika många elektroner som protoner. Ett grundämne är alltså oladdat. Grundämnen eftersträvar fullt yttre elektronskal. Om en atom inte har lika många protoner positiva laddningar som elektroner negativa laddningar kallas den jon. En atom blir en positiv jon om den har förlorat elektroner och en negativ jon om den har tagit upp elektroner.
Elektronskal är de energinivåer som elektronerna färdas i. Skalen börjar namnges från atomkärnan med bokstaven K. K-skalet kan max innehålla två elektroner, L-skalet åtta. Det yttersta elektronskalet kan max innehålla åtta elektroner oavsett vilken bokstav det har undantag om det är K-skalet. Sammanfattning: Antalet protoner avgör vilket grundämne det är.
Kurs Periodiska systemet
Antalet elektroner bestämmer om grundämnet är en jon laddat eller oladdat. Antalet neutroner avgör vilken isotop av grundämnet det är. En isotop är en variant av ett grundämne. Alla grundämnen har isotoper. Isotoperna av ett grundämne får olika egenskaper. Framförallt avgör det om ämnet är radioaktivt eller inte. Redan under forntiden var vissa grundämnen kända. Det var de som kunde hittas i naturen eller som enkelt kunde framställas till exempel guld, silver, koppar, järn och tenn.
Under historiens gång har hela tiden upptäckter av nya grundämnen gjorts, framför allt under talet och talet. På mitten av talet skapade ryssen Dmitrij Mendelejev ett system för hur grundämnena var besläktade med varandra. Detta gjorde han innan atommodellen och protonen var upptäckta. Han kallade sin modell för det periodiska systemet. I hans periodiska system fanns det många tomma rutor för grundämnen som ännu inte upptäckts.
Mendelejev kunde, förutom att förutsäga att det fanns oupptäckta grundämnen, även förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Idag är de upptäckta och hans förutsägelser stämde. En kolumn lodrät kallas grupp. Dessa grundämnen har samma antal valenselektroner d. Det är endast valenselektronerna som påverkas vid en kemisk reaktion. I en grupp har grundämnena liknande egenskaper undantag väte. Därför brukar grundämnen i en grupp kallas grundämnesfamiljer.
De flesta grundämnen som finns är metaller ungefär 95 st. De finns till vänster och i mitten av det periodiska systemet. Ickemetallerna 18 st finns till höger undantag väte och några få halvmetaller 7 st finns emellan dessa. Grundämnen som är i samma grupp i det periodiska systemet har liknande egenskaper. De har samma antal valenselektroner. Alkalimetaller har en kraftig reaktion med vatten. Vätgas bildas och lösningen blir basisk pH över 7.
Alkalimetaller reagerar också snabbt med luftens syre och måste förvaras i fotogen.