Hjärtat slår hårt hela tiden

Hjärtklappning är känslan av att ditt hjärta slår på ett annat sätt än du är van vid. Det kan kännas som olika former av obehag i bröstet, vilket kan yttra sig som att hjärtat: slår snabbare; slår hårdare eller kraftigare; slår ett extra slag, som ofta efterföljs av en kort paus. Arytmi innebär att hjärtats rytm inte är normal. Hjärtat slår för fort takykardi , för långsamt bradykardi eller oregelbundet som vid förmaksflimmer.

Symtom kan vara hjärtklappning, yrsel, svimning, trötthet, bröstsmärta och nedsatt kondition. Behandlingen utgörs oftast av läkemedel eller ablation. Hjärtats normala rytm kallas sinusrytm efter den struktur i hjärtat som normalt styr rytmen, sinusknutan. Sinusknutan sitter upptill och baktill i höger förmak. Se illustration AV-knutan sitter nedtill och baktill i höger förmak. Rubbningar i hjärtrytmen ger inte alltid symptom, vilket får till följd att långvariga och ibland allvarliga rubbningar i hjärtrytmen inte alltid är diagnosticerade då de vid avsaknad av symptom inte ger någon anledning att söka vård.

Ibland kan rubbningar i hjärtrytmen upptäckas av en tillfällighet, till exempel när en individ undersöks inom sjukvården av annan orsak. Omvänt kan sägas att upplevelse av hjärtklappning inte alltid innebär att det finns en rubbning i hjärtrytmen, men symptomen kan motivera utredning för att ta reda på det. Behandlingen av arytmier har förändrats på flera sätt de senaste decennierna. Bland annat gäller dels utveckling och tillämpning av kateterburen behandling, som ger möjlighet till detaljerad undersökning av hjärtats elektriska egenskaper och även möjlighet till behandling ablation.

Även utvecklingen av lite större kirurgiska ingrepp för hjärtrytmen har utvecklats. Vidare har intresset för och behandlingen av förmaksflimmer ökat stort de senaste åren, som exempel på detta kan nämnas att antalet patienter som behandlas med proppförebyggande läkemedel vid förmaksflimmer har i princip dubblerats i Sverige under talet. Utvecklingen av olika implantat för behandling och utredning av hjärtrytm, såsom pacemaker , defibrillator och EKG-inspelare har också varit slående.

På senare år har också den tekniska utvecklingen inneburit att det finns ett stort utbud av utrustningar, till exempel smarta klockor, mobiltelefoner och andra pulsmätare, som gjort det möjligt för individen att undersöka sin hjärtrytm utan att först kontakta sjukvården. Denna utveckling märks redan i sjukvården och kommer sannolikt få en större plats i framtiden, vilket kan vara både en fördel och en nackdel.

Ofta är arytmier en konsekvens av påverkan på hjärtat och cirkulationen av andra sjukdomar, till exempel hjärtinfarkt , hjärtsvikt , klaffsjukdom och högt blodtryck. Dessa sjukdomar påverkar hjärtat genom skada eller belastning på hjärtvävnaden vilket kan ändra förutsättningarna för den elektriska aktiviteten och därmed ge upphov till arytmier. Även åldrande i sig påverkar hjärtat på liknande sätt med större risk för arytmier.

Slutligen kan arytmier också uppstå hos individer som tillsynes är helt friska i hjärtats struktur.

Hjärtklappning när jag ligger ner Med hjärtklappning menas att man är uppmärksammad på och känner obehag av hjärtats rytm.

Farlig hjärtklappning Hjärtklappning innebär att du får extra hjärtslag eller att hjärtat slår snabbt en kort stund.

Hjärtat hoppar över slag yrsel Hjärtklappning är vanligt hos både vuxna och barn – det kallas för palpitationer på läkarspråk.

Hjärtat slår hårt på natten Håll koll på din puls i vila.

Rubbningar i rytmen innebär i vissa fall att hjärtat slår för snabbt. Denna typ av rytmrubbningar kallas takykardier. Undantag är förstås den normala höjningen av pulsen som ses vid fysisk aktivitet och stress som är normal. Vid långvarig, ihållande takykardi finns det en stor risk att hjärtat efter hand blir påverkat med nedsatt funktion vilket kallas hjärtsvikt. I denna situation kan hjärtsvikts-symptomen vara det som gör att individen söker vård om själva takykardin inte ger så mycket symptom.

Det finns flera olika arytmier som kan ge takykardi och en vanlig indelning är att ange vilken del av hjärtat den kommer ifrån, det vill säga förmak eller kammare. Takykardier som kommer från hjärtats kammare anses vara allvarligare sjukdomar och är också oftare förknippade med allvarligare bakomliggande sjukdomar. Några vanliga arytmier som kan ge takykardi är förmaksflimmer, förmaksfladder, AV-nodal återkopplingstakykardi och kammartakykardi.

Takykardier kan behandlas på flera olika sätt.

Därför klappar hjärtat i otakt – och så vet du om det är farligt

Det finns olika manövrar såsom krystning eller djupa andetag som i vissa fall kan provas för att få takykardin att sluta. Många behöver dock stående eller tillfälliga läkemedel för att sänka pulsen. Vid bestående takykardi som ger mycket symptom kan man i många fall göra en så kallad elkonvertering för att normalisera rytmen. Elkonvertering ger dock sällan långvarigt bot mot arytmier utan är en mer eller mindre tillfällig normalisering av hjärtrytmen.

Många takykardier kan också behandlas med kateterablation vilket syftar till mer definitiv symptomlindring. En del takykardier såsom förmaksflimmer och förmaksfladder innebär också en ökad risk att drabbas av stroke och andra proppar varför individer med högre ålder eller andra riskfaktorer skall rekommenderas proppförebyggande behandling. När pulsen är för låg kallas det för bradykardi och allmänt används definitionen att pulsen är lägre än 50 slag per minut.

Vid många tillfällen, särskilt nattetid och hos vältränade individer, kan pulsen vara lägre än 50 per minut utan att det rör sig om sjukdom. Bradykardier kan bland annat ge symptom i form av trötthet, svimning, nedsatt ork, andfåddhet och yrsel. I båda dessa fall finns påverkan på delar av hjärtats elektriska system som gör att impulser inte alstras så ofta som behövs eller inte fortleds så snabbt som behövs. Dessa två sjukdomar kan ibland också ge uppehåll i hjärtrytmen vilket ger en risk för svimning om de är längre än sekunder.

Ett annat sätt sjukdomen kan yttra sig på är att pulsen inte ökar som den skall vid ansträngning.

Hjärtrytmrubbningar - arytmi

Behandling av bradykardier innebär i första hand att påvisa och åtgärda bakomliggande faktorer, vilket kan vara läkemedelsbehandling som sänker pulsen för mycket eller hormonell påverkan såsom låg ämnesomsättning. Då det inte finns någon enkel läkemedelsbehandling i tablettform som höjer pulsen behövs oftast pacemaker-behandling vid symptomgivande bradykardier. Pacemaker-behandling är särskilt viktig vid den sjukdom som heter AV-block, då behandlingen förbättrar prognosen vid högre grader av sjukdomen även om det inte finns symptom.