Vad oroa dig om
Det är meningslöst att sluta oroa sig. Oroa dig smartare i stället, menar psykologerna Erik Andersson och Tove Wahlund och ger fem enkla knep. I vår bok arbetar vi med fem typer av oro: spåmannen, tankeläsaren, grubblaren, den inre kritikern och övertänkaren. Gemensamt för dem alla är att de oroar sig för något som ligger utanför deras kontroll. Men tankarna om det känns viktiga för dem och därför känner de ibland att de måste ägna tid åt dem genom att oroa sig.
Oro är alltså det känslomässiga pris som följer med förmågan att tänka. Hjärnan är utformad för att fokusera på vad som kan gå fel.
Psykologen tipsar: Så lär du dig att släppa taget om din oro
Detta är för att säkerställa vår överlevnad och kallas för hjärnans skyddssystem. Detta system består av flera mekanismer som samverkar för att säkerställa att vi reagerar på potentiellt farliga situationer. Hjärnan skannar därför ständigt av omgivningen efter faror och om dess rädslocentrum, amygdala, upptäcker ett potentiellt hot aktiveras en kamp- eller flyktreaktion. Det händer även i vardagen, till exempel när vi får en kritisk blick från en kollega eller när någon ifrågasätter om vi är tillräckligt förberedda inför morgondagen.
Energin slösas helt enkelt bort på att oroa sig. Det beror på att hjärnan inte kan skilja mellan verklighet och fantasi. När vi befinner oss i en stressad situation är hjärnan mycket aktiv. Men den är också högaktiv när vi sitter hemma i soffan och oroar oss för morgondagen. Till exempel en deadline som vi måste hålla. Att oroa sig är alltså naturligt och nyttigt i vardagen, men när det tar överhanden och vi springer runt med samma bekymmer om och om igen löser det ingenting.
Det handlar om att lära sig att lägga mindre tid på dem.
Blir man dum av oro?
Om du lägger mindre tid på att oroa dig kommer du också att upptäcka att du har mer energi att ta itu med de bekymmer som faktiskt kräver åtgärder. Vilket ofta är väldigt få. Många människor är ofta omedvetna om det tills de fastnar i en orosspiral. Med tiden kommer du att bli bättre på att upptäcka när du är på väg in i en orosspiral och ta dig ur den i tid. Hur vet man om man oroar sig för mycket? Det låter enkelt, men till en början är det svårt eftersom känslan är intensiv.
Oron känns viktig.
Men en timme senare kommer känslan ofta att vara mycket mindre. Sakta men säkert kan du öva dig på att skjuta upp oron under allt längre tidsperioder. Nu kan du beställa ditt nummer av Hälsas nya specialtidning! I Sockerfri hittar du massor av tips och inspiration till en sockerfri livsstil. Du får allt från recept och träningstips till lärorik läsning. Crosstrainern är ett bra alternativ till löpbandet när du vill får upp pulsen men samtidigt vara skonsam mot knäna.
Foto: Getty Images. Ta inte ut dig för hårt! Ett bra löppass ska få dig att längta efter att springa mer. Här testar Hälsas reporter Linda Unnhem baklängesgång tillsammans med träningsprofilen Sandra Friberg. Tidningen Hälsa är fylld med inspiration och härliga tips för ett skönare och friskare liv! Hälsa finns till för dig som brinner för naturlig hälsa, värnar om miljön och vill ha harmoni och balans i livet.
Nervsystemsreglering är ett ämne som intresserar allt fler. Det är något kroppen gör av sig själv, men har vi levt länge med stress kan den inneboende förmågan rubbas. Hälsa har träffat bokaktuella yogaläraren Veronica Löwenbok, som berättar hur vi kan hjälpa nervsystemet. Hela artikeln hittar du på tidningenhalsa. En kost med mycket grönsaker, rotfrukter, bönor och fullkorn är bra både för hälsan och miljön. Därför är det bra om barn tidigt lär sig tycka om sådan mat — och det är ingen fara med att välja bort kött.
Tvärtom, säger dietisten Sara Ask, som ger tips till föräldrar som vill att hela familjen ska äta mer växtbaserat. Läs hela artikeln på tidningenhalsa.