Kan atlet vara exempel påbåde en kroppsligt ovanligt stark person och en yrkesmässigt och offentl
Atlet. En atlet (grekiska: athletes, kämpe) är en person som utövar sport eller idrott.
Min läslista
I allmän betydelse är atlet beteckningen på en kroppsligt ovanligt stark person eller den med muskulös kroppsbyggnad. Atletisk kroppsbyggnad nämns i Kretschmers konstitutionslära. För lite kost och vila. En osund syn på mat och eget utseende. Svår energibrist, bristande balans och ätstörningar. Yle Sportens enkät målar upp en tydlig och karg bild av idrottens avigsida. Alexandra Enlund om ätstörda tankar. Minttu Hukka om relativ energibrist.
Alexander Ståhlberg om kroppshets. Jenna Laukkanen om att hata sin egen spegelbild. Där bara ett litet urval av framstående idrottare som i Sportliv öppet berättat om sina utmaningar relaterade till mat. Men hur allmänna är egentligen de här problemen? Yle Sporten skickade ut en enkät till idrottsfältet i Svenskfinland och fick in cirka 60 svar från aktiva eller tidigare idrottare. Budskapet var tydligt: problem förekommer.
Jag tränar för mycket och äter för lite. Det gör att jag inte orkar med skolan, träningar och så vidare. Jag sover över åtta timmar per natt för att ens ha en chans att orka. Vi frågade idrottarna om de upplevt problem med relativ energibrist, ätstörningar eller överlag med att hitta balansen mellan träning, kost och vila.
En del hade klarat sig utan bekymmer genom sina karriärer, men en klar majoritet av dem som svarade berättade om utmaningar i varierande grad. Det finns ganska lite kunskap om hur man kan prioritera kost och återhämtning för att både kunna prestera och må bra inom idrotten, säger Jonna Skrifvars, som är projektledare för projektet Förebyggande av ätstörningar inom idrotten på Finlands Svenska Idrott. Vi riktade enkäten i första hand till utpräglade uthållighetsgrenar under FSI:s paraply och följaktligen kommer en betydande andel av svaren från antingen friidrott, orientering eller skidåkning.
Drygt hälften av de som svarat är mellan 16 och 18 år, och cirka 60 procent är kvinnor. Alla som svarat deltar anonymt, men Yle Sporten kan verifiera deras identitet. Vi tar avstamp i bristande balans och svårigheter att greppa helhetspusslet som idrottare, som i sin tur kan spilla över i relativ energibrist och även ätstörningar. Här följer ett axplock av svaren. Videoklippen är anonymiserade och den som syns och hörs i videon är inte samma person som svarat på enkäten.
När jag jämförde mig ibland omedvetet, ibland medvetet med de människorna blev det en sådan cirkel där jag åt för lite, och det ledde också till att jag sov sämre än normalt. Jag kände mig trött, sov på dagarna och till slut orkade jag knappt träna och mina resultat och mitt mående försämrades mycket. Jag ville hinna med allt, orka med allt, prestera på topp inte bara i idrotten och samtidigt äta så lite som möjligt.
Jag hade sjukdomar, skador, oregelbunden mens, viktfixering och oregelbundna matvanor. Ingen ätstörningsdisgnos men jag tog aldrig tag i problemet på riktigt. Detta har bidragit till trötthet, nedstämdhet, humörsvängningar, koncentrationssvårighet, tappad idrotts- och livsglädje, överträning, spiral med skador och sjukdomar, sämre prestation, utebliven mens, sömnsvårigheter, viktuppgång samlat på sig både vätska och fettvävnad trots för lågt energiintag och magbesvär.
Jag sov bra men var väldigt ofta sjuk. Förstår nu att jag åt och vilade alldeles för lite. Kan idag, 10 till 15 år senare, undra hur bra jag skulle ha kunnat bli om jag åt ordentligt och hade mer tid för återhämtning. Till exempel om man har mycket skola och träning kan det vara svårt att hinna både med skolan och att hinna vila. Och på samma gång vill man ju också hinna umgås med vänner eller göra andra aktiviteter.
Då har jag upplevt att jag är väldigt trött och inte orkar med något, varken träning eller skolan känns då bra. Sättet jag bland annat märkte det på var att jag fick sömnsvårigheter, orkade inte med något annat än träning och skola, och liksom tappade min personlighet. Jag orkade helt enkelt inte vara glad eller engagera mig i kompis- eller familjerelationer. Relativ energibrist eller Red-s riskerar drabba idrottare som under en längre period får i sig för lite energi i förhållande till behovet.
Och energibehovet för den genomsnittliga idrottaren är stort. Symptomen kan bestå av bland annat trötthet och sömnsvårigheter, ökat antal sjukdagar och skador, oregelbunden mens och låga testosteronnivåer, samt psykiska utmaningar som försämrad motivation, koncentrationssvårigheter och humörsvängningar. En majoritet av dem som svarat på enkäten har upplevt relativ energibrist. Ett tiotal säger sig ha lidit av ätstörning.