Hur man skriver kemisk formel

Namn och formel för jonföreningar (salter) Både i saltets namn och formel skriver man först den positva jonen och sedan den negativa jonen. Jonladdningar skrivs inte ut i formeln. Antalet joner uttrycks med en nedsänkt siffra som är det minsta möjliga heltal. Summan av laddningarna för jonerna i saltet är alltid noll. Vad lär man sig. Ju mer kunskap man förvärvar inom kemin, desto fler beräkningar krävs.

Man behöver kunna räkna på massor, mängder, volymer, koncentrationer, förhållanden och reaktioner, samt andra komplext sammanhängande processer. I gymnasiekemin når den matematiska svårighetsgraden sin högsta nivå med lösningen av andragradsekvationer, vilket vi går igenom i detalj när det används. Inom kemin finns ett omfångsrikt antal storheter och enheter som skiljer sig från de som används inom andra naturvetenskapliga områden.

Det rekommenderas att gå igenom de länkade artiklarna innan man fortsätter med studierna inom kemiska beräkningar. Vår önskan är att läsaren ska vara medveten om att inom gymnasiekemin kan förenklingar göras, vilket kan resultera i avvikelser från IUPACs riktlinjer. Det är viktigt att notera att det kan förekomma vissa skillnader när man fortsätter med kemistudier på högskola eller universitet. Inom kemin är det inte tillräckligt att bara veta hur stor massa något har.

Eftersom olika grundämnen och föreningar har olika vikter kan g av ett ämne innehålla betydligt fler partiklar än g av ett annat ämne. För att hantera detta koncept använder vi begreppet substansmängd för att hålla reda på antalet atomer, molekyler eller enheter av ett ämne. Substansmängd mäts i enheten mol. För de ändamål vi arbetar med inom gymnasiekemin räcker det vanligtvis med fyra värdesiffror för alla beräkningar.

Orsaken till valet av detta specifika nummer beror på definitionen av substansmängd, som är det exakta antalet atomer som finns i ett prov på 12 g av atomen 12C kol Detta antal har experimentellt mätts och resultatet är känt som Avogadros tal. Detta tal är oftast en avgörande del av tentapapper i de situationer där man förväntas beräkna mängden av atomer eller molekyler utifrån en substansmängd.

Avogadros tal används för att konvertera mellan substansmängd och det faktiska antalet atomer, joner, molekyler, elektroner eller vilken enhet som substansmängden beskriver. Avogadros tal är en central komponent inom kemin och är avgörande för att kunna föra över konceptet substansmängd till den faktiska kvantiteten av partiklar vi arbetar med. För att beräkna molekylmassan måste du först ha kännedom om molekylens summaformel.

Endast en empirisk formel räcker inte i detta fall beräknar du formelmassan , utan det är den kemiska summaformeln som krävs. När du har summaformeln, adderar du atommassorna av alla beståndsdelar i den kemiska summaformeln.

Kemiska formler

Genom denna process kan du beräkna molekylmassan för din molekyl. För att beskriva massan hos molekyler kan vi använda begreppet molekylmassa, vilket baseras på summaformeln för molekylen. Detta ger oss dock problem vid hanteringen av salter och stora nätverk av kovalent bundna atomer, då dessa inte kan beskrivas med en enkel summaformel. För salter, metaller och stora nätverk av kovalent bundna atomer använder vi istället begreppet formelenhet som grund för massan.

Formelenheten baseras på den empiriska formeln, vilken beskriver den minsta gemensamma beståndsdelen i ett större nätverk. Exempel på ämnen som vanligtvis beskrivs med formelenheter inkluderar bordssalt NaCl , metallen koppar Cu och kol i diamant C. Dessa ämnen kan inte enkelt beskrivas med en molekylmassa baserad på summaformeln, och därför används formelenheten för att beskriva deras massa. För att beräkna formelmassan för ett ämne använder du formelenheten empiriska formeln för ämnet.

Du adderar ihop alla atommassor till en slutgiltig formelmassa för ämnet. Det är viktigt att notera att formelmassan som sådan inte beskriver storleken på strukturerna inom ämnet, utan endast beskriver massan hos de minsta beståndsdelarna. Det finns ingen specifik storhet som är förknippad med formelmassan såvitt vi känner till, men enheten den beskrivs i är u. Formelmassan för NaCl är Formelmassan för FeCl3 är Molmassa är en storhet som används för att beskriva den relativa massan av partiklar, såsom atomer, molekyler och föreningar, i förhållande till ett visst antal partiklar.

H kemisk beteckning Först, den bökigaste biten.

Vad är en kemisk förening Med kemiska formler beskrivs vad som händer vid en kemisk reaktion.

Kemisk beteckning vatten En kemisk formel är en sorts notation, som beskriver vilka atomer/joner en molekyl är uppbyggd av.

Kemiska beteckningar lista En kemisk formel är en förenklad standardnotering för att förklara en kemisk reaktion som används i experiment.

Molmassan ger alltså en indikation på hur mycket en mol av ämnet väger, vilket är en viktig parameter inom kemiska beräkningar och sambandet mellan massa och mängd av substans. För att beräkna molmassan för en molekyl, kan du använda information från det periodiska systemet för att ta reda på atommassan för de olika atomerna som ingår i molekylen. Genom att addera dessa atommassor får du en molekylmassa, även känd som formelmassa.

För att förtydliga detta kan vi använda syrgasmolekylen O2 som exempel. I det periodiska systemet är atommassan för syre O 16,0 u.

Beräkning av ett ämnes kemiska formel

Eftersom syrgasmolekylen O2 består av två syreatomer, adderar vi de två atommassorna ihop. Därmed har vi bestämt molekylmassan för syrgasmolekylen. Definitionen av molmassa brukar inte alltid förklaras fullständigt noggrant i gymnasieskolan. En fördel med denna formel är att den är omvandlingsbar, vilket innebär att man med enkla medel kan omarrangera den för att beräkna vilket som helst av de tre värdena om man känner till de två andra.