Ge mat till häst
Ställ din häst med fördel på halm så att den alltid har något att tugga på; Se till att din häst har rikligt med grovfoder; Fördela fodret på tre till fyra gånger om dagen.
Ge rätt kraftfoder till din häst
Fodra din häst vid bestämda tidpunkter. Ge en grovfoder- och kraftfoder- giva som är anpassad för hästen. Hästens föda delas in i basfoder, kraftfoder, vatten och tillskott. Basfodret består av hö och gräs , vilket hästar behöver ha tillgång till varje dag. Kraftfodret kan till exempel utgöras av havre , betfor och pellets. Till tillskott räknas vitaminer, melass samt salt och andra mineraler. En häst klara knappt två dygn utan vatten, arabiska fullblod och andra orientaliska raser som lever i öknen är dock tåligare och klarar sig något längre.
Som hästens basfoder räknas gräs i olika former, till exempel hö, hösilage , ensilage och bete kallas gemensamt även vallfoder och hästen bör få tillgång till dessa nästan kontinuerligt under dygnet. Hästen bör enbart få vallfoder av hög kvalitet och med ett näringsinnehåll som är anpassat till hästens näringsbehov.
Vad kan hästar äta? (20 Livsmedel du inte visste att hästar kan äta)
Näringsbehovet beror på hästens storlek, ras, temperament och träningsintensitet samt om den är dräktig, digivande eller växande. Näringsinnehållet i vallfoder går att får reda på genom en kommersiell foderanalays. En vanlig häst kan äta upp till 3 procent av sin egen kroppsvikt i vallfoder varje dag.
Det motsvarar 15 kg torrsubstans, som i sin tur motsvarar knappt 18 kg hö. Ju mer vatten fodret innehåller, desto fler kilo måste hästen äta för att kunna täcka sitt näringsbehov, så för ett ensilage som har en torrsubstanshalt på 45 procent motsvarar 15 kg torrsubstans 33 kg ensilage. Gräset oavsett form är den viktigaste delen i hästens dagliga foderstat och hästen måste få tugga och beta ett antal timmar varje dag.
Hästen bör därför få gå i hage i några timmar varje dag och även ha tillgång till vallfoder i boxen. Under vintern när gräset oftast är täckt av snö eller om det inte finns tillräckligt med ordentligt bete under sommarhalvåret, behöver man utfodra med skördat vallfoder. Detta kallas för att stödfodra. Hö är även det en viktig grundsten i hästens foderstat som hästen bör få minst ett par gånger om dagen. Hästar som går inne mycket på grund av sjukdom, skada eller liknande bör få tillgång till hö kontinuerligt under dygnet för att ersätta det tuggande och betande av gräs som de missar.
Skörden av vallens gräs kan ge tre "varianter" av hö: ensilage, hösilage och hö. Ensilage har knappt legat en dag innan man tar upp det och pressar det i balar. Hösilage har legat ungefär ett till två dygn innan man pressar det, medan hö måste ligga och torka i minst tre dygn innan det tas in under tak och torkas färdigt med fläktar skulltorkas. Ensilaget och hösilaget är inplastat i balar och det är viktigt att inplastningen är tät, för att fodret inte skall börja mögla.
Hästar kan även få hackelse som är hackat hö eller en blandning av hackat hö och halm. Hackelse är mycket mättande och uppmuntrar hästen till att tugga, samt äta långsammare istället för att kasta sig över maten. Kraftfoder ges till hästar för att ge hästen mer koncentrerad näring. Kraftfoder behövs oftast bara ges till hästar som tränas hårt och det är sällan ponnyer och hästar i normal ridning eller körning behöver kraftfoder.
Det finns en lång rad olika sorters kraftfoder som är anpassat för olika sorters hästar och deras träning, och som kan komplettera vallfodrets näringsinnehåll på olika sätt. Havre är den mest välkända spannmålen för hästutfodring och ges till hästen valsad, krossad eller stöpt blötlagd i hett vatten. Hel havre kan ges till hästar som har fullgod tanduppsättning, men mycket unga eller mycket gamla hästar kan ha svårt att tugga hela havrekärnor ordentligt och då inte heller tillgodogöra sig de näringsämnen som finns i havren fullt ut.
Havre karaktäriseras av ett lägre innehåll av stärkelse och ett högre innehåll av fett och fibrer jämfört med andra spannmålsslag. Korn kan också ges till hästar. Även korn kan krossas, valsas eller stöpas, men även ångkokas eller flingas innan det ges till hästen. Korn innehåller jämfört med havre mer stärkelse och mindre fett och fibrer. Pellets förekommer med varierande sammansättning av råvaror och det finns idag olika många olika sorter, som är tänkta att passa till olika hästkategorier med olika behov.
De flesta pelleterade foder innehåller olika spannmålsslag, betfiber, samt biprodukter från spannmålsindustri, bryggeri- och bränneriindustri, sockerindustri och från utvinning av vegetabilisk olja t. Dessutom tillsätts vanligen mineraler, spårämnen och vitaminer. Betfor är restprodukt från sockerbetsproduktion som består av strimlade sockerbetor och melass, och förekommer som pellets eller snitsel. Betfor måste blötläggas innan det ges till hästen så att strimlorna eller pelletsen får svälla och bli mjuka.
Om betfor serveras torrt kan det orsaka foderstrupsförstoppning, något som kan ge dödlig utgång, eftersom fodret då tar upp vätska från hästens tuggning och salivering och sväller mycket fort i foderstrupen. Betfor får inte heller ligga i blöt alltför länge eftersom det då kan börja jäsa, framförallt om det är varmt ute i eller i foderkammaren. Betfor är ett foder som ofta används för att t. Till hästar finns många olika sorters tillskott i form av extra vitaminer, mineraler eller liknande.
Att ge hästen extra tillskott som den inte är van vid bör man dock pröva sig fram med först och jämföra med resten av foderstaten innan man ger det till hästen. Det kan även vara skadligt för hästen om man ger den för mycket eller ger för många olika sorters kosttillskott åt gången.