Rubbning på sköldkörteln
Sköldkörtelrubbning – vanliga symtom och orsaker (så vanligt är det i Sverige)
Sköldkörteln är en körtel som sitter på framsidan av luftstrupen. Den bildar hormoner som påverkar kroppen på olika sätt. Hormonerna bildas inte som de ska om du får en inflammation i sköldkörteln. Då kan du få många olika symtom. En inflammation i sköldkörteln brukar gå över inom sex månader. Sköldkörteln är ett viktigt organ som styr hormonet TSH i kroppen. Därför kan man ibland påverkas både fysiskt och psykiskt om det blir något fel på sköldkörteln.
Sköldkörteln, tyreoidea, sitter på framsidan av halsen alldeles nedanför struphuvudet och på sidorna av luftstrupen. Sköldkörteln styrs av ett hormon som heter TSH, tyreoideastimulerande hormon och har som sin viktigaste uppgift att reglera ämnesomsättningen i kroppen. Det gör den genom att bilda hormon. Hormonet måste produceras i lagom mängd för att kroppen ska fungera. Om sköldkörteln tillverkar för lite hormon blir resultatet låg ämnesomsättning, dvs.
Om sköldkörteln i stället tillverkar för mycket hormon blir ämnesomsättningen hög, vilket innebär att kroppen går på högvarv. Den vanligaste orsaken till störningar i sköldkörteln är en felaktig reaktion i kroppens immunsystem. Vill man testa sin sköldkörtelaktivitet genom ett blod- och hälsotest kan man göra sköldkörtelprover. Hypotyreos kommer oftast långsamt och stegvis. Det kan ta många år innan den är fullt utvecklad. Under tiden vänjer sig patienten vid de olika symtomen, bl.
Andra symtom kan vara frusenhet, nedstämdhet, yrsel, hudutslag, svårt att minnas, viktökning och ökat sömnbehov. Hypotyreos är vanligare hos kvinnor än hos män. Det förekommer i alla åldrar, även hos barn, men är vanligare bland personer i medelåldern och uppåt. En del patienter får hypotyreos i samband med graviditet. För att behandla hypotyreos används medicin, Levaxin, som ersätter bristen på sköldkörtelhormon.
Medicineringen är livslång. Symptomen på hypertyreos eller giftstruma kommer ofta smygande. Symtomen kan vara svettningar, värmekänsla, trötthet, irritation, menstruationsrubbningar, hjärtklappning, ökad puls och viktnedgång. Hypertyreos giftstruma behandlas med radioaktivt jod, operation eller medicin. Om man inte får någon behandling påverkas hjärtat och man kan bland annat få förmaksflimmer eller hjärtsvikt. Därför ges ibland förebyggande behandling med betablockerare.
Mer om hypertyreos. Det finns två typer av inflammationer som kan drabba sköldkörteln.
Sköldkörtelrubbning
Halvakut inflammation subakut tyreoidit och kronisk inflammation i sköldkörteln kronisk tyreoidit. Både sorterna påverkar sköldkörtelns hormonproduktion och märks genom tydliga symtom. Subakut tyreoidit — halvakut inflammation i sköldkörteln Sköldkörteln svullnar snabbt och sköldkörtelhormon kan läcka ut i blodet. Detta är tillfälligt och kan ge samma symtom som vid överproduktion av sköldkörtelhormon. Ibland uppkommer en underproduktion direkt efter överproduktionen.
Även detta är övergående. Kronisk tyreoidit — kronisk inflammation i sköldkörteln Kronisk tyreoidit är långvarig och har ett stillsamt förlopp. Det är den vanligaste orsaken till underproduktion av sköldkörtelhormon, hypotyreos. Kronisk tyreodit kan finnas i en förstorad sköldkörtel. Den kan också orsaka en lätt förstoring och ett obehagligt tryck på halsen men också krympa och bli liten, atrofisk.
Läsa vidare om sköldkörtelinflammation. En normalstor sköldkörtel är cm hög, 8 cm bred, mjuk och svår att se på halsen. Om man har struma syns sköldkörteln som en bulle på halsen. I sällsynta fall kan den trycka på strupen så att det är svårt att andas eller svälja. Struma är inte en sjukdom i sig utan betyder att sköldkörteln är förstorad. Struma kan uppkomma i alla åldrar, men är lite vanligare i puberteten och under graviditet.
Struma är vanligare hos kvinnor än hos män. Orsaken till att sköldkörteln är förstorad kan vara jod brist, tumörer eller en inflammation i sköldkörteln. Oftast är hormonproduktionen normal, men i vissa fall av struma kan sköldkörteln producera för mycket eller för lite sköldkörtelhormon.