Jordbruket övergödning

Läckage från jordbruksmark kan bidra till övergödning. För att begränsa påverkan har Sverige bland annat infört regler för hur stallgödsel får spridas och för hur stor del av åkermarken som ska vara täckt av gröda under höst och vinter. Läs mer om hur vi samverkar kring jordbruksfrågor. När vi odlar mark frigörs växtnäringsämnen som med tiden läcker ut till våra vattendrag och hav. En del växtnäring kommer alltid att läcka, men vi kan påverka hur stort läckaget blir.

Jordbruksmark innehåller stora mängder kväve och fosfor. När jorden rörs om vid odling, till exempel när man plöjer, harvar och sår, frigörs mer av dessa näringsämnen. Gödsling tillför sedan mer kväve och fosfor. När vatten rör sig genom marken, eller rinner på ytan, följer en del av växtnäringen med. Det mesta tas upp av grödorna, men en del hamnar nedanför rotdjupet där den inte kan nås av växtrötterna.

Växtnäringen förs istället vidare till grundvatten, diken och vattendrag och hamnar till slut i sjöar och hav. Det är en bidragande orsak till övergödning och Östersjöns algblomningar. Läckage av växtnäringsämnen från mark är naturligt, men odling av marken gör att läckaget ökar. När jordbruket mekaniserades, och mineralgödsel började användas, ökade intensiteten i odlingen, och därmed också läckaget av kväve och fosfor.

Vad är övergödning Att växtnäringsämnen läcker från marken är naturligt, men odling gör att läckaget ökar.

Övergödning engelska Det svenska jordbruket är kopplat till övergödning av vattendrag, och bidrar då med näring som ökar på algblomningen.

Övergödning östersjön Jordbruket är den enskilt största mänskliga källan till utsläpp av näringsämnen i Sverige och står för 51 procent av allt kväve och 35 procent av allt fosfor som når haven via vattendrag.

Läckaget från jordbruket beror på flera faktorer och bara en del av dem går att påverka. Vad som odlas och hur man gödslar, men även inriktningen på produktionen växter eller djur kan påverka dessa faktorer. Därför har även våra matvanor stor betydelse. Även om vi inte odlar marken kommer växtnäringsämnen att läcka. Naturliga processer i jorden gör att vattenlöslig näring hela tiden frisätts, så kallat naturligt bakgrundsläckage.

I Skandinavien har vi ett klimat med mycket nederbörd vilket ökar läckaget, eftersom regn och snösmältning tar med sig växtnäring genom marken och vidare via vattendragen till haven. Under fick haven ta emot ton kväve och 3 ton fosfor från mark och mänsklig aktivitet i Sverige. Knappt hälften av det var naturligt läckage från skog och mark. Av de mänskligt påverkade utsläppen kom 39 procent av kvävet och 45 procent av fosforn från jordbruket, medan 39 procent av kvävet och 41 procent av fosforn kom från reningsverk, enskilda avlopp och industrier.

Växtnäring som når Östersjön förändrar balansen mellan alger, plankton och olika fiskarter, där några missgynnas medan andra gynnas. Denna obalans är en bidragande faktor till syrefria bottnar och fler algblomningar. Nästan hälften av växtnäringen som når till Egentliga Östersjön kommer från jordbruket. Egentliga Östersjön är den del av Östersjön som sträcker sig från södra Ålands hav till de danska sunden, och det är den del av Östersjön som har störst problem med övergödning.

Olika källor till mänsklig orsakad belastning till Egentliga Östersjön. Källa: Havs- och vattenmyndigheten Kött- och mjölkproduktion kräver högre insatser och ger större växtnäringsförluster per kilo producerat livsmedel än växtproduktion. En stor del av jordbrukets ammoniakutsläpp har sitt ursprung i djurproduktionen.

Övergödning och läckage av växtnäring

Ammoniakutsläppen kan leda till kvävenedfall som har en övergödande effekt. Kött- och mejeriprodukter innehåller dessutom höga halter kväve och fosfor som reningsverken inte helt klarar av att rena bort. Vad vi väljer att konsumera och hur mycket vi konsumerar av ett enskilt livsmedel har därför stor betydelse för mängden växtnäring som når våra vatten. All matproduktion innebär dock stora flöden av fosfor och kväve som ger växtnäringsförluster på vägen.

Skulle jordbruksproduktionen minska i Sverige kan det innebära att miljöproblemen istället flyttar utomlands. Klimatet har en stor inverkan på hur mycket växtnäring som läcker från jordbruket. Ökad nederbörd gör att mer jord och växtnäring transporteras till haven med älvar och åar.

Övergödning

Nederbörden varierar mycket mellan olika år, och därför kan det vara svårt att se effekterna av de olika åtgärder som görs för att minska läckagen. Hur jordbruket bedrivs påverkar också växtnäringsläckaget. Att växtodlings- och djurgårdar är koncentrerade till olika delar av landet gör att stallgödseln i viss mån inte finns där grödorna odlas, och att fodret inte odlas där djuren finns. Istället köps mineralgödsel in till växtodlingen och foder köps in till mjölk- och köttdjuren.

På så sätt bryts den naturliga kopplingen mellan växt- och djurproduktion. Det mesta av maten konsumeras sedan i städerna, men en stor andel av avloppsslammet som innehåller kväve och fosfor återförs inte till jordbruket. Det innebär att kretsloppet bryts. På väg till haven sker en naturlig minskning av växtnäringen i vattendragen, det kallas retention.