Rödflammig hud med utslag tecken på leukemi
Ett symptom som personer med leukemi kan märka är små röda fläckar på huden. Dessa blodpunkter kallas petechiae. På ljus hud kan dessa visas som röda prickar. På mörkare hud kan de vara mörkare än den omgivande huden och mindre märkbara. Kronisk lymfatisk leukemi, KLL, är en blodcancersjukdom som orsakas av att B-lymfocyter, som utvecklats till cancerceller, ansamlas i till exempel blodet. B-lymfocyter är en form av vita blodkroppar.
Sjukdomen startar ofta lugnt och smygande men kan hos en del personer ha ett mer aggressivt förlopp. Granskad av: Mats Jerkeman , professor, överläkare, universitetssjukhuset i Lund. KLL är den vanligaste leukemin hos personer med europeiskt ursprung. Däremot är den ovanlig hos personer från Asien och Afrika. Sjukdomen kommer vanligtvis smygande och ger till en början inga symtom.
Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
Det är inte ovanligt att den hittas av en händelse när en person lämnar blodprover av någon annan anledning. Tecken på blodbrist, anemi, kan vara yrsel, blekhet, att lätt bli andfådd och trötthet. De här symtomen kan bero på att sjukdomen finns i benmärgen där blodkropparna bildas. Den normala blodbildningen trängs då undan. En annan orsak kan vara något som kallas hemolytisk anemi. Det betyder att de röda blodkropparna inte lever lika lång tid som de ska utan förstörs i förtid.
Vid KLL kan antalet blodplättar, trombocyter, minska vilket gör att blodet får svårare att koagulera. Det gör att man blöder lättare. Till exempel när man slår sig eller får spontana blödningar som näsblod. Eftersom KLL är cancer i B-lymfocyterna kan man lättare få infektioner då B-lymfocyterna inte fungerar som de ska. I vanliga fall kan B-lymfocyterna omvandlas till plasmaceller som i sin tur kan producera antikroppar, immunglobulin.
Immunglobulin är en viktig del av vårt immunförsvar och när många B-lymfocyter omvandlas till cancerceller istället för plasmaceller får kroppen brist på antikroppar. Då utvecklas infektioner.
Akut myeloisk leukemi (AML)
Det kan handla om förstorade lymfkörtlar på ett eller flera ställen i kroppen. Till exempel i armhålan, ljumsken och på halsen. Förstorad mjälte, splenomegali, kan ge tryckkänsla i buken och leda till smärta, andfåddhet och en känsla av att känna sig mätt tidigt när man äter. Kronisk lymfatisk leukemi kan ge mer allmänna symtom som svettningar på natten, att du går ner i vikt utan orsak eller och att du känner dig trött.
Läs mer om symtom på leukemi. För den med misstänkt kronisk lymfatisk leukemi är utredningen ofta enkel och okomplicerad. I många fall räcker det med ett blodprov för att ställa diagnos. Men ibland kan en biopsi, ett vävnadsprov, från en lymfkörtel eller från benmärgen behöva tas. Det som undersöks är antalet lymfocyter, hur de ser ut på ett objektglas och cellernas kemiska och fysiska egenskaper med hjälp flödescytometrisk analys av blodet.
Flödescytometri är en mätteknik som används för att få uppgifter om en cells kemiska och fysiska egenskaper. Ungefär 85 procent av de som får KLL behöver ingen behandling vid diagnos. Men med tiden brukar två av tre behöva behandling för sjukdomen. Vid benmärgsprov tas både blod från benmärgen och ett vävnadsprov, så kallad biopsi. Skiktröntgen, eller datortomografi som det också kallas, tas av halsen, bröstkorgen och buken.
Vid den genetiska analysen letar man efter fyra olika genetiska avvikelser som påverkar prognos och val av behandling. Behandlingen kan göra att sådana sjukdomar kan återaktiveras och då kan förebyggande medicin behöva sättas in. För att påbörja en behandling ska den som har kronisk lymfatisk leukemi ha minst ett av följande symtom:. Vid val av behandling tittar läkaren på mutationer från den genetiska analysen, ålder och om den som är sjuk också har andra sjukdomar.
Cytostatikabehandling kan användas för att kontrollera sjukdomen och hålla den som är sjuk symtomfri. Cytostatika kemoterapi är läkemedel som ges för att bota cancer eller för att bromsa sjukdomen. Här får du veta mer om hur en cytostatikabehandling går till. Du får också veta mer om vanliga biverkningar och vad som kan lindra dem. I en del fall kan högintensiv behandling bli aktuell med syfte att bota.