payhit.pages.dev




Kol med olja


Kol är en betydande energikälla för produktion av värme och elektricitet och kan även användas som råvara för syntetiska bränslen och andra produkter inom den petrokemiska industrin. Intresset för kol som energikälla har varierat i takt med priset på den mera värdefulla råoljan. Det var roligt så länge det varade. Dags att tacka fossilerna för allt, och låta dem fortsätta vara vad de är: döda växter och djur.

Fossila bränslen

Det är en tid av avsked. I skrivande stund, den här veckan, har vi tagit avsked av Storbritanniens drottning Elisabeth. Drömmen om en eventuell brittsommar säger vi också adjö till för i år när vi ser på väderprognoserna. Och med energikrisen i full galopp är det allt tydligare att stunden också närmar sig då vi tvingas ta farväl av de fossila bränslena. Oljan och allt som vi raffinerar från den. Vilken ironi att den här övergången påskyndas alla mest av den galne presidenten för ett land som hör till de största olje-exportörerna i världen.

Vi ägnar alltså veckans avsnitt av Kvanthopp åt att skriva oljans dödsruna. Hur blev oljan det svarta guldet som fick världens hjul att snurra? Hur kom den ursprungligen till i tidernas bokstavliga gryning? Och vad är det egentligen med ljudet från en stor, mullrande amerikansk V8-motor eller en tjutande italiensk Va, för till och med jag som inser att framtiden måste vara elektrisk, känner ett litet stygn av saknad redan nu….

Apropå dylika motstridiga känslor, en liten bekännelse.

  • Hur fungerar kolkraftverk Kol, olja och naturgas är fossila bränslen som släpper ut klimatgaser när de förbränns.
  • Fördelar med kol som energikälla Kol är en betydande energikälla för produktion av värme och elektricitet och kan även användas som råvara för syntetiska bränslen och andra produkter inom den petrokemiska industrin.
  • Är kol ett fossilt bränsle Finns det någon bergart som innhåller kol, som inte är sedimentär som, kol, olja, naturgas.


  • kol med olja


  • Jag älskar doften av bensin. Eller nå, älskar är kanske att ta i, men doften av bensin ger mig fortfarande en stark känsla av att vara tillbaka i barndomens somrar. Jag ser mig själv som en liten grabb som fyller på bensin i morfars fyra hästkrafters Archimedes Penta-utombordare, medan morfar tittar på. Snart ska jag få fara ut och köra helt själv. Den känslan av frihet! Vilken mandomsrit det var att ensam få hantera ett motorfordon för första gången!

    Och lite av den doften har jag fortfarande kvar i näsan då jag tankar. Eller då jag känner doften från hederlig gammal blå tvåtaktsrök…. Bensinen doftar som den gör på grund av att den och de övriga petroleumprodukterna innehåller så kallade aromatiska kolväten. Cirka 30 procent av bensinen utgörs av aromatiska kolväten i stil med bensen, toluen, etylbensen, propylbensen och olika xylener.

    Men man ska inte sniffa för mycket på bränslet, för aromatiska kolväten är mycket ohälsosamma att andas in. B ensen är till exempel både giftigt och cancerframkallande. Som liten grabb var jag nyfiken och frågade morfar varifrån bensinen kom, hur gör man bensin? Jo, jag minns mycket väl då vi körde till Borgå där min farmor och farfar bodde då jag var liten, hur himlen söder om Borgå motorväg färgades orange av lågorna från raffinaderiet i Sköldvik.

    Jag var lite rädd för elden där, jag inbillade mig att det låg en eldsprutande drake där och frustade flammor. Då man raffinerar petroleumprodukter uppstår det en del diverse gaser som är svåra att bryta ned eller ta till vara. Eller så har det inte varit ekonomiskt lönsamt att göra det. Under de senaste åren har många raffinaderier kraftigt minskat på sina flares genom ny teknik som gör det möjligt att återvinna en större del av gaserna och cirkulera dem tillbaka genom bearbetningsanläggningarna.

    Okej, men hur funkar alltså ett oljeraffinaderi? Nå, i ett nötskal går det ut på att råoljans olika beståndsdelar har lite olika kokpunkt. Råoljan hettas upp under tryck till mellan °C och °C och pumpas in i en sorts tryckkokare som kallas destillationskolonn. Den här destillationskolonnen är uppdelad i olika nivåer. De nivåer som är längst ned är varmast och sedan avtar temperaturen ju högre upp man kommer. På det viset kommer olika delar av råoljan att kondensera på olika nivåer.

    De lättaste prylarna, gas och bensinråvara nafta , stiger alltså upp till toppen, medan mellandestillat lätt eldningsolja och dieselolja samlas i mitten. Den tjockaste geggan blir kvar längst nere, av den gör man tung eldningsolja tjockolja som bland annat containerfartygen kör med ute på oceanerna. Men destillerandet är ju bara ett sista steg i råoljans långa historia.

    Därför är kol ett så bra bränsle

    Vi inbillar ju oss ofta att oljans historia börjar i och med raffinaderiet. Eller kanske oljeplattformen. Mycket längre bakåt i tiden än så fick jag det inte förklarat för mig då jag var liten. Så om någon annan skulle ha råkat missa den biten, om hur råoljan kom till, så kan vi ju ta en snabb resumé här och nu.