Mamma är alkoholist recept

Rebecka Åhlund. Ålder: Familj: Maken Johannes, barnen Betty, 12 och Bodil, Bor: London. Gör: Journalist och författare. Aktuell med: Boken ”Jag som var så rolig att dricka vin med.”. Ja, det fanns grund för Bodils vädjan, för där kring 40 var journalisten och författaren Rebecka Åhlund en fullfjädrad alkoholist. Trots att jag nu är i femtioårsåldern kan jag fortfarande minnas ångestfyllda händelser från min barndom gällande min mamma.

Min mamma har druckit för mycket alkohol så länge jag kan minnas. Jag minns att hon raglade runt hemma i lägenheten redan när jag var i femårsåldern. En gång fick granntanten komma in och trösta mig och min syster. Hon hade hört oss gråta och skrika. Vi hade blivit rädda eftersom våra föräldrar grälade högljutt. När jag var liten förstod jag inte riktigt vad som pågick. När jag blev tonåring förstod jag mer och insåg att min mamma var alkoholist.

Läsarberättelse: Mamma är alkoholist: Allas Mamma bestämde sig för att sluta dricka helt och hållet och hon har inte druckit en droppe på de två år som har gått sedan dess.

Alkoholism – så drabbade sjukdomen en hel familj: Allas Det låter som att din mamma har svårt för att inte dricka alkohol.

Mamma, varför tar du inte hjälp? - Umo Min mamma är alkoholist.

Mamma, varför tar du inte hjälp? - Umo Min mamma är alkoholist och har varit inne på tre behandlingar.

Hon var ofta lite smålullig, även på vardagar. En gång när jag letade efter en tröja i tvättkorgen fann jag en spritflaska gömd bland smutskläderna. Jag frågade min mamma varför den låg där. Hon sa att jag inte fick säga något till pappa. Då skulle han bara bli arg. Eftersom jag inte orkade med gräl och bråk höll jag tyst men jag insåg självfallet att mammas beteende inte var normalt. Jag spelade i ett bandylag när jag var tonåring och var alltid livrädd att mamma skulle komma full till idrottshallen.

Jag skämdes fruktansvärt för hennes drickande och försökte dölja det så gott det gick. Jag hade inte ens vågat berätta för mina närmaste kompisar att min mamma drack. Det kändes skamligt. Jag tog på mig skammen för mammas beroende. Hela min uppväxt önskade jag mig en vanlig mamma. En sådan där mamma som alla andra hade. Som bakade bullar och hjälpte till med läxorna. Min mamma gjorde inget sådant.

Jag fick aldrig någon särskilt stor bekräftelse ifrån henne. Jag fick aldrig beröm när jag fick bra betyg i skolan.

Eva: Mamma valde flaskan före mig och sina barnbarn

Hon gav mig aldrig råd. Jag kan inte ens minnas när hon gav mig en kram. När jag var hemma satt mamma mest i vardagsrummet och lyssnade på musik. Oftast halvfull. Jag valde att hålla mig ifrån henne. Jag avskydde henne när hon var full.

Vilka böcker rekommenderas för barn till alkoholmissbrukare?

Jag kommer alltid minnas den obehagliga känslan som fanns i mig då. Jag blev oerhört lättad när jag i tjugoårsåldern fick min allra första lägenhet. Min lilla etta blev min alldeles egen fristad. Där slapp jag mamma. Jag slapp se henne ragla omkring och slapp den ångest som vällde fram som en lavin i dessa stunder. Jag var fri! Men inte helt. Mamma fanns ändå i mitt liv. Hon var trots allt min mamma men jag försökte att inte umgås alltför ofta med henne.

Hennes supande drog ner mig. Jag ville inte må mentalt dåligt. Jag blev bara ledsen när jag träffade henne.