Hur ser tarmsystemet ut
Gemensamt för all tjocktarmscancer är symtom som. Blod i avföringen. Att du utan tydlig anledning fått ändrad konsistens på avföringen, eller måste bajsa oftare eller mer sällan. buksmärtor. viktnedgång. trötthet och blekhet, vilket kan tyda på låga blodvärden. Andra symtom är beroende av tumörens placering och storlek. Mag- och tarmkanalen är ett system där föda är utsatt för mekanisk- och kemisk sönderdelning i syfte att sönderdela födan till näringsämnen som tarmen sedermera kan absorbera , och för att utsöndra de icke nedbrytningsbara slaggprodukter som inte kan absorberas.
I systemet inräknas kanalen från mun till anus samt de assisterande organen lever och bukspottkörtel. I en vuxen manlig människa kommer mag- och tarmkanalen att mäta uppskattningsvis fem meter i levande tillstånd, och upp till nio meter utan muskeltonus till exempel när individen har avlidit. Magtarmkanalen utsöndrar hormoner, gastrointestinala hormoner , till sin hjälp för att reglera matspjälkningsprocessen.
Exempel på sådana hormoner är gastrin , sekretin , cholecystokinin och ghrelin. Många av hormonerna sprids inte bara via blodbanan, utan kan också spridas direkt från cellen som frisätter dem till närliggande målceller, så kallad parakrin signalering. Mag- och tarmkanalen hos människa delas ofta in i en övre och en nedre del. Den kallas ofta i folkmun för matsmältningskanalen, vilket rent biologiskt är felaktigt eftersom maten inte smälter utan spjälkas.
Den korrekta termen är istället matspjälkningskanalen. Övre mag- och tarmkanalen består av munnen , munhålan , spottkörtlarna , svalget , matstrupen , diafragman , magsäcken , gallblåsan , gallgången och levern. I munhålan, som innehåller tunga och tänder , mynnar gångarna till spottkörtlarna. Tunga och tänder används för att mekaniskt sönderdela födan, och i spottet finns bland annat α- amylas som börjar bryta ner stärkelse och glykogen i maten.
Bakom munhålan ligger svalget som leder födan ner till matstrupen. Väl i matstrupen kommer peristaltiken att genom kontraktion av matstrupens muskler föra maten förbi diafragman och ner till magsäcken. Peristaltiken medför att även om födan intas upp och ned kommer den ändå att transporteras till magsäcken. Accessoriska organ till mag- och tarmkanalen inkluderar levern, gallblåsan och bukspottkörteln. Levern bildar galla som utsöndras till tolvfingertarmen via gallgången.
Galla hjälper till vid nedbrytning av fett, genom att fungera som ett emulgeringsmedel.
Hur ser kretsloppet för en mobiltelefon ut?
När inget fett behöver brytas ned ansamlas gallan istället i gallblåsan. Bukspottkörteln utsöndrar alkaliskt bukspott innehållande bikarbonat som neutraliserar den sura födoblandningen från magsäcken. Bukspottet innehåller också enzymerna trypsin , kymotrypsin , lipas , amylas , deoxyribonukleas och ribonukleas som alla hjälper till med nedbrytningen av födan. Passagen genom tjocktarmen kan ta så lång tid som 30 till 40 timmar.
Mag- och tarmkanalen innehåller också en betydande del av immunförsvaret. Man uppskattar att mag- och tarmkanalen har samma yta som en fotbollsplan. Det beror på att framför allt tarmslemhinnan är väldigt kraftigt veckad. Genom den stora exponeringsyta mot omgivningen tarminnehållet befinner sig rent tekniskt på utsidan av kroppen arbetar immunförsvaret hårt för att förhindra att smittämnen kan ta sig till blod och lymfa.
Magsäckens låga pH-värde mellan 1 och 4 är dödligt för många mikroorganismer även om vissa, som till exempel den magsårsorsakande bakterien Helicobacter pylori , kan överleva i magsäcken. Slem som innehåller IgA-antikroppar kan även neutralisera många av dessa mikroorganismer. Enzymer i saliv och galla kan även de hjälpa till i immunförsvaret. Mikroorganismerna hålls även i schack genom ett immunsystem bestående av tarm-associerad lymfatisk vävnad GALT [ 4 ].
I mag- och tarmkanalen finns även naturliga tarmbakterier som bland annat har till uppgift att förhindra en överväxt av potentiellt skadliga bakterier. Dessa tävlar sedermera om utrymme och näringsämnen. Mag- och tarmkanalen har en generell histologisk uppbyggnad med endast en mindre antal specialiseringar som reflekterar de olika sektionernas funktionella anatomi. Detta ger generellt följande lager: [ 5 ].
Det innersta lagret i mag- och tarmkanalen som vetter mot lumen är mucosa. Detta är lagret som kommer i direktkontakt med födan, och är således delaktig i absorptionen och sekretionen.
Matens väg genom kroppen
Mucosan oftast kraftigt veckad i en ytförstorande funktion ex. Submucosan består av bindväv i vilket det går större blodkärl , lymfkärl och nerver som grenas av in i mucosaen och muscularis mucosa. Lagret innehåller även Meissners plexa , en del av det enteriska nervsystemet , och ligger precis under muscularis mucosa. Tunica muscularis består av ett inre cirkulärt lager stratum circulare och ett yttre longitudinellt lager stratum longitunale.
Genom att koordinera kontraktionerna av dessa muskellager fås tarmens peristaltik, som för tarminnehållet mot analöppningen. Mellan dessa två muskellager ligger Auerbachs plexa myenteriska plexat som tillhör det enteriska nervsystemet. I kolon är stratum longitunale uppdelad i tre distinkta muskelstråk, taenia coli. Det yttersta lagret av tarmen kallas adventitia när det ligger bakom peritoneum retroperitonalt och består av bindväv.
Alternativt kan det yttersta lagret kallas serosa när det omges av peritoneum intraperitonalt , och omsluts därigenom av ett seröst membran bukhinnan.