Hur uppstår matförgiftning
Matförgiftning beror på att man har fått i sig kontaminerad mat eller dryck. De sjukdomsframkallande ämnena är bakterier och/eller deras giftämnen (toxiner), virus, parasiter eller kemikalier. Kontamineringen beror i regel på bristande hantering, tillagning eller förvaring av mat eller dryck. Misstänker du att du har blivit matförgiftad av mat eller dricksvatten? Då är det viktigt att du anmäler det. På så sätt kan du förhindra att andra också blir sjuka.
Anmäl alltid — det spelar ingen roll om det gäller mat du köpt i affären, ätit på restaurang eller vid någon tillställning. Anmälan gör du till den myndighet som ansvarar för kontrollen av mat och dricksvatten i din kommun. Det kan vara miljö- och hälsoskyddskontoret eller liknande. Din anmälan utreds och kan göra det möjligt att ta reda på smittkällan och att stoppa spridningen av smittan. För gravida, äldre och personer med nedsatt immunförsvar finns också särskilda råd om bakterien listeria och parasiten toxokplasma.
Listeria Toxoplasma. Förenklat så kan man bli matförgiftad på tre olika sätt: infektion, intoxikation förgiftning och toxikoinfektion. Sjukdomsframkallande mikroorganismer som finns i maten kan orsaka matförgiftning om de lyckas passera magsäcken och sätter sig fast på tarmväggen. Vissa sjukdomsframkallande mikroorganismer kan också tränga in i och skada slemhinnan i tarmen, eller sprida sig i kroppen. Det finns många olika mikroorganismer som kan orsaka matförgiftningar genom infektion, bland annat norovirus som orsakar vinterkräksjuka och bakterier som salmonella och campylobacter.
Matförgiftning genom infektion är den vanligaste sortens matförgiftning. Symtom kan ibland uppträda inom ett dygn, som till exempel för norovirus. Men det kan också ta flera dagar, som till exempel för salmonella. Ibland kan det till och med ta flera veckor, som till exempel för listeria. Därför kan det vara svårt att veta när och av vad man blev smittad. En person som blivit matförgiftad genom infektion kan smitta andra.
Matförgiftning
Matförgiftning kan även orsakas av vissa bakterier som kan bilda gifter i maten när förhållandena är sådana att de kan föröka sig i livsmedlet. Detta kan exempelvis ske ske när mat står framme, inte hålls tillräcklig varm, eller inte kyls ner tillräckligt fort. Exempel på bakterier som producerar gifter i maten är Bacillus cereus kräkvarianten och Staphylococcus aureus. Sådan förgiftning kan ge symtom inom några timmar, främst i form av kräkningar.
En person som blivit förgiftad smittar inte andra.
Sjukdomsinformation om staphylococcus aureus (matförgiftning)
En del bakterier bildar gifter först när de kommer ner i tarmen, men utan att de fäster på tarmväggen. Detta gäller främst Clostridium perfringens och den typ av Bacillus cereus som orsakar diarré. Båda är bakteriearter som har varit inblandade i matförgiftningar i storkök. Det brukar vanligtvis ta upp till drygt ett halvt dygn innan symtom visar sig, främst i form av diarré. Varje år rapporteras cirka fall av matförgiftning till Livsmedelsverket.
Men de allra flesta drabbade kurerar sin matförgiftning hemma utan att rapportera det vidare till kommunen. Det gör det svårt att beräkna det totala antalet fall av matförgiftning. Bedömningen är att cirka en halv miljon svenskar drabbas per år. Matförgiftning kan vara mer eller mindre plågsamt för den som drabbas. Men det leder också till sjukfrånvaro som ger samhället kostnader i form av sjukersättningar, vårdkostnader och lägre produktion.
Därför är det viktigt att veta hur många som blir matförgiftade Lindqvist, Livsmedelsverket genomför då och då studier med syfte att uppskatta antalet matförgiftningar. Skattningarna varierar något beroende på metodiken och om dricksvatten ingår i beräkningarna eller inte. I vissa fall kan det finnas sjukdomsframkallande mikroorganismer redan i råvaran. De kan till exempel ha hamnat där i samband medodling odling av grönsaker eller i vid slakt av livsmedelsproducerande djur.
Vissa sjukdomsframkallande mikroorganismer kan orsaka sjukdom vid låga halter i livsmedlet, men för andra krävs en större mängd. Det innebär att de först måste växa till i livsmedlet för att ge upphov till sjukdom. Sjukdomsframkallande bakterier förökar sig när livsmedlet är i temperaturområdet 8 till °C. Detta kan ske när mat inte hålls tillräcklig varm, eller inte kyls ner tillräckligt fort.
Sjukdomsframkallande mikroorganismer kan även förorena maten när den tillagas i köket.