Kan en aktieägare avstå aktieutdelning
Om man köpte aktier för 20 kronor fick man alltså cirka kr – kr i aktieutdelning varje år om bolaget gick bra. Den privatperson som tar emot aktieutdelning i Sverige ska ta upp den som inkomst av kapital i sin självdeklaration.
Detta innebär att intäkten kan kvittas mot förluster i kategorin kapital. Som aktieägare kan du få avkastning på två sätt: dels via en stigande aktiekurs, dels via utdelningar. Vinstutdelning är alltså ett sätt för aktieägarna att få avkastning på sin investering och i teorin är värdet på ett bolag nuvärdet summan av alla framtida utdelningar. Ett aktiebolag som går med vinst kan välja att återinvestera vinsten i verksamheten för att bolaget ska kunna växa snabbare och därigenom ge högre vinster och utdelningar i framtiden.
Den vinst som inte behöver återinvesteras i verksamheten kan delas ut till aktieägarna i form av utdelning. Mogna stabila bolag brukar dela ut en förhållandevis stor del av vinsten, medan snabbväxande bolag som är i behov av kapital ofta vill återinvestera vinsten i verksamheten. Bolag som gör förlust brukar inte heller ge utdelning. I bolagets utdelningspolicy kan du få information om hur stor del av vinsten som normalt delas ut till dess ägare.
Utdelning (aktieutdelning) – en snabbgenomgång
Direktavkastningen beräknas genom att aktiens utdelning divideras med aktiekursen. Om utdelningen är 4 kronor per aktie och aktiekursen är kronor är direktavkastningen således 4 procent. Direktavkastningen visar alltså hur stor procentuell del av din investering du får tillbaka i form av utdelning. Direktavkastning kan i viss mån jämföras med ränta på ett konto. Den genomsnittliga direktavkastningen på Stockholmsbörsen brukar ligga kring 3 procent.
Utdelningen utgörs i vanliga fall av en andel av bolagets vinst, ofta procent. Generellt kan sägas att utdelningen över tid växer i takt med vinsten, vilket innebär att direktavkastningen tenderar att öka i förhållande till din ursprungliga investering. Om vi utgår från ovanstående exempel så har de 4 kronorna i utdelning ökat till kronor efter fem år, motsvarande 6,4 procent direktavkastning på din ursprungliga investering.
Aktier med hög direktavkastning tenderar att ge en högre riskjusterad avkastning än börsen som helhet. Några skäl till detta kan vara att höga utdelningar signalerar att bolaget har goda framtidsutsikter, samtidigt som en hög direktavkastning indikerar att aktien kan vara undervärderad. En annan egenskap för högutdelande aktier är att de ofta har relativt sett lägre risk, då en hög och stabil direktavkastning ger ett visst kursfallsskydd.
I vår Marknadsinformationstjänst Öppnas i nytt fönster kan du som inloggad sortera aktier på direktavkastning i nyckeltalstabellen under fliken Analys. Den som vill leva på utdelningar eller förstärka inkomsten med årliga utdelningar kan bygga en utdelningsportfölj innehållande aktier som ger hög direktavkastning. Hur mycket kapital behöver du då placera för att kunna täcka dina levnadsomkostnader? När du sätter ihop aktierna till din utdelningsportfölj behöver du inte nödvändigtvis välja de aktier som ger den allra högsta direktavkastningen.
Det är viktigare att bolagen kan förväntas ge en stabil och växande utbetalningsström över lång tid. Utöver en hög direktavkastning bör bolaget därför ha en god utdelningshistorik i kombination med en stabil verksamhet, en stark balansräkning och en inte alltför hög utdelningsandel av vinsten. Ett stabilt kassaflöde från utdelningar är tilltalande, men den långsiktige placeraren bör dock inte glömma bort möjligheten att återinvestera utdelningarna då tid och ränta-på-ränta-effekten gör underverk för avkastningen.
Ett enkelt räkneexempel illustrerar vikten av detta. Låt oss anta att du investerar Om all utdelning återinvesteras växer de Köper du högutdelande aktier blir vikten av att återinvestera utdelningarna förstås ännu större. Ett bekvämt och skatteeffektivt sätt att få dina utdelningar återinvesterade är att placera i aktiefonder som gör just detta åt dig. Vanligast är att bolaget delar ut en andel av vinsten till aktieägarna en gång per år i samband med bolagsstämman, då utdelningen klubbas.
Vissa bolag delar dock upp utbetalningen av den beslutade utdelningen till två eller flera gånger per år.
Vad är aktieutdelning och hur fungerar det?
Sink-dag: Den dag du senast ska köpa eller äga aktien för att ha rätt till utdelning. X-dag: Nästkommande dag, då aktien handlas exklusive rätt till utdelningen. Oftast sjunker aktien denna dag med ungefär samma värde som utdelningen. Avstämningsdag: Den dag du behöver vara registrerad som aktieägare för att ha rätt till utdelning. Det tar två bankdagar innan affären är slutförd, vilket innebär att du fortfarande kommer stå som aktieägare på avstämningsdagen om du säljer aktien på X-dagen.
Utdelningsdag: Dagen då utdelningen kommer in på ditt konto. Det brukar ta några bankdagar efter X-dagen innan utdelningen finns på ditt konto. För att få utdelning på aktier behöver du äga aktier i ett bolag som har valt att ge utdelning till sina aktieägare. Du behöver äga minst en aktie på avstämningsdagen för att ha rätt till utdelning. Tips: För att en aktieaffär ska hinna registreras i tid behöver du ha köpt aktien senast två bankdagar innan avstämningsdagen för att vara aktieägare på avstämningsdagen.
Bolagets styrelse och årsstämma bestämmer hur stor aktieutdelningen blir och den beror dels på företaget strategi. Vanligtvis delas cirka 30—50 procent av vinsten ut till aktieägare.