Mjölkkor ålder
Frivillig utslagning skedde i de flesta studier enbart på grund av nedsatt mjölkproduktion (2,,7 %), men även hög ålder (10 %) och dålig tillväxt (2,2 %) angavs som orsak i två av studierna. Många friska kor slås ut i förtid trots att det skulle vara lönsamt för mjölkbönderna att låta korna leva längre. Det finns många goda skäl för att försöka få korna att bli kvar längre i besättningen. För lantbrukaren leder det till förbättrad lönsamhet eftersom en längre tids mjölkproduktion ger bättre återbetalning på den investering som gjorts för att föda upp en kvigkalv till en mjölkande ko.
För konsumenten kan en kort livslängd ses som ett tecken på dålig djurhälsa och välfärd. Ett effektivt avelsarbete har under många år bedrivits i Sverige för att få fram hållbara och friska mjölkkor. Svenska kor har potential för en lång produktiv tid. Ändå har den genomsnittliga faktiska livslängden inte ökat de senaste 10 åren och ligger oförändrat på drygt 60 månader. För att hitta orsakerna till att livslängden hos svenska kor inte ökar har forskare vid SLU genomfört en tredelad studie bland annat med basis av information från den officiella kokontrollen.
Först gick forskarna igenom material från kodatabasen för alla kvigkalvar som föddes och kalvade från och med september till och med augusti för att undersöka faktorer på besättningsnivå och deras samband med genomsnittlig livslängd. Därefter utarbetades en enkät som skickades ut till gårdar med antingen kort eller lång produktiv livslängd som identifierats ur kodatabasen.
Mjölkkoraser och köttraser
Slutligen genomfördes tio djupintervjuer med lantbrukare som svarat på enkäten. Resultaten från kodatabasen visar på nästan två års skillnad i genomsnittlig livslängd mellan de besättningar som hade kortast livslängd och de som hade längst. Stora besättningar och framför allt besättningar som ökat mycket i storlek liksom besättningar med stor andel kor som slogs ut tidigt i laktationen hade kortare genomsnittlig livslängd.
Enkätundersökningen visade att avgränsning vid foderbordet, hullbedömning av kvigor, regelbunden klövverkning, stor betesyta per ko samt att lantbrukaren agerade snabbt vid sjukdomssymtom var faktorer som gav större chans för att tillhöra gruppen med längst livlängd. Visst fanns det indikationer på skillnader i hälsa och skötsel där det finns utrymme för förbättringar i vissa besättningar. Men intervjuerna med lantbrukarna visade ändå på att det i högre utsträckning är annat än kornas skötsel och hälsotillstånd som påverkar livslängden, säger Ulf Emanuelson.
Djupintervjuerna visade att lantbrukarna uppskattade diskussionen kring livslängden och höll med om att den borde öka. Men själv hade de inte arbetat med frågan och få hade några konkreta mål för den egna besättningen. En vanlig förklaring till utslagning är att lantbrukare som har fullt i ladugården gör plats för en kviga som kalvar in genom att slå ut en ko, den så kallade kvigmotningen. Därför tycks de hellre minimera risken för detta i stället för att arbeta med längre livslängd hos korna.
Det finns heller ingen fungerande marknad för kvigor på samma sätt som t. Men eftersom det finns många goda skäl för att behålla korna längre i besättningarna är en viktig slutsats i studien att livslängden behöver göras mer synlig på besättningsnivå och behöver lyftas som en viktig diskussionsfråga i rådgivningen. Mindre intensiv jordbearbetning och en mer varierad växtföljd kan bidra till att ge marken ökad förmåga att klara skyfall när extremvädren ser ut att bli fler.
På Lantbruksforskningsdagen presenteras vad som pågår just nu inom lantbruksforskningen.
Vad påverkar mjölkkors livslängd?
I år arrangeras den i samarbete med AgroVäst Gröna möten i Skara. Säkra din fysiska eller digitala plats på heldagen den 6 november. Kolets kretslopp delas in i två cykler — en snabb och en långsam — och det är i den snabba cykeln som det sker ett ständigt kolflöde mellan växterna, markerna och atmosfären. Är flödena i balans sker inget nettoutsläpp. Budskapet tycks inte ha gått fram eller så är det andra faktorer som vägt tyngre, säger Ulf Emanuelson, SLU.
Varför ökar inte livslängden? Stor skillnad i genomsnittlig livslängd mellan besättningarna Resultaten från kodatabasen visar på nästan två års skillnad i genomsnittlig livslängd mellan de besättningar som hade kortast livslängd och de som hade längst. Livslängdens betydelse för lönsamheten måste synliggöras — Den relativt korta genomsnittlig livslängden hos svenska kor är kanske inte så allvarligt som vi trott eftersom det inte verkar vara ett djurhälsoproblem utan styrs av så många andra faktorer, säger Ulf Emanuelson.
Läs mer. Välkommen på Lantbruksforskningsdagen!